Silvergirl
i've been chasing you in my dream.
the walls are calling your name,
and my heart is crying the same.
how can i live without you, dear?
when i can barely breathe when you're not here...
Entangled
We should be entangled, just like twins.
When I hold my hand on your thigh,
you cuddle even closer in the night.
Our hearts will beat as one before the morning come.
I don't know why or how. But you're the one.
Halmstadtradition nr 2
Och trevlig glödlampa. Ja detta är glödlampsdagen. Dagen då Halmstadbor tar sig ut i höstmörkret och försöker att sprida lite ljus över sin medmänniska.
I början var det halmstadbor som helt enkelt ville få ljusa idéer, och därför vandrade planlöst runt på stora torg och parkerna. Dock har detta under senaste århundradet utvecklats till en tradition där man helt enkelt skruvar loss en glödlampa i hemmet. Tar den med sig och åker hem till en nära vän som behöver lite ljus i höstmörkret. Glödlampsdagen inträffar alltid den tredje måndagen i november månad. Jag fick iår mitt första smakprov av denna fina tradition.
Min syster kom förbi med en glödlampa. Åh vad glad jag blev! Förvånad och glad.
När hon gick var det sura miner, men glada tillrop.
"Glad kastanj!" "Trevlig glödlampa på dig med!"
Agni-"Rätt upp i norden 2"
Oväntade sms fick man på vägen hem av folk som tydligen spionerar på en genom Donkenfönstren.
En kväll iallafall fylld av allt möjligt. Eiffeltornet byggdes och mamman dog. Menyn bestod av panerad säl och dubbelwookad uggla. Långa diskussioner om Agni och hennes bidrag till porrindustrin.
Rädsla för infektioner och mycket mycket annat. En vanlig helg. Synd att syrran missade det. Hon hade gillat det vaginala sekretet och klimakterieproblemen.
Some things...
I would never ask, if that's what you mean.
But if you do...I luv you...
Smålands-särlan
Den snåla smålands-särlan är en mycket vanlig syn i Halmstad. Den lever där året om och sitter ofta och kuttrar längsmed husväggarna på lördagkvällarna.
Smålands-särlan är väldigt säregen då den lätt umgås med andra raser. Dock är det inte lika oskyldigt och vackert som det låter. Tvärtom.
Smålands-särlan lever på andra genom att nästla sig in och sedan "låtsas" vara del av andra raser och därigenom spara sig både tid och pengar.
Med det höga pannbenet och de lustigt formade ansiktshåren, så utgör smålands-särlan en av de mest säregna arterna i vårat land. Smålands-särlan talar ofta om "amerikat" och hur fint det skulle vara att komma dit. Tyvärr så är smålands-särlan landbunden då den lider av extrem höjdskräck. Därav att "det småländska höglandet" inte är så högt, utan bara ett försök av smålands-särlan att försvara sin fobi.
Smålands-särlan är ofta klädd i antingen rutig fleece-skjorta och orange stövlar eller djupt v-ringad tröja och alldeles för tighta jeansbyxor. Lumberjack och skogs-brat som de två typerna också kallas.
Smålands-särlan cirkulerar också ofta i tidningarna under rubriker som: "Hembränningshärvan avslöjad", "Man försökte lura läskautomat" och "Vem fan är Zlatan?".
Life...
Plato believed it was so.
It's not that way it seems.
A nightmare perhaps..who knows?
The meaning of life is philosophy.
They discuss why we are here.
How is it that we came to be?
Maybe for eachother my dear?
Skåne-skvättan
Skåningen kommer ursprungligen från sverige, men har under dom senaste åren präglats mer och mer av sitt avlägsna område till söder. Där har skåningen utvecklats utan påverkan av andra svenskar men har genomgått vissa förändringar på grund av de nära besläktade danskarna.
En skåning känns igen på tre olika attribut.
Den första är att dom vägrar inse fakta. En skåning kan helt enkelt inte acceptera när en annan person konstaterar något. Exempel: "Jag lägger straffen..." och skåningen reagerar helt enkelt med att själv ta straffen.
Det andra är att skåningar oftast klär sig enligt tidigare stilar. Exempel: Du står på stan och tittar dig runt, du ser olika människor. Leta upp den personen med den äldsta "stilen" på kläder och du har hittat din skåning.
Det sista kännetäcknet på skåningen är självklart det karakteristiska lockropet. Skåningen hörs lätt i folkvimlet på gatorna. Man kan därför lätt undvika dom genom att lyssna efter deras röster mellan husväggarna. Men man får vara försiktig. Man vill inte smyga omkring för en skåning kan reagera väldigt häftigt om den blir skrämd då den inte befinner sig i sin naturliga miljö. I en stad som Halmstad så reagerar skåningen gärna med att skrämt skutta upp och ner och kasta allt som inte sitter löst omkring sig samtidigt som den skriker: "......". Vi vet faktiskt inte vad den skriker men ljudet kan liknas vid "Taz" från looney toons.
Skåningen anses dryg och extremt driven av primitiva lustar. Därav att den kallas skvättan. Detta är det dock inte många som vet eftersom skåningen oftast befinner sig ensam i sitt hem när den gör "det där vackra".
Halmstadbon
Halmstadbon lever i västra sverige. Vid kusten i länet Halland. Där föds, lever och häckar den tills den trillar av pinn.
Halmstadbon lever i snitt alldeles för många år. Man lever på enbart lax, överallt är det lax.
Då och då får dock Halmstadbon chansen att förtära annan mat. På kvällstiderna så tar den sig fram ur sin håla och dricker sig såpass redlös att den klarar av att dra sig mot Donken. Där äter den en festmåltid som den sedan kan hålla sig på under natten.
Halmstadbon kan se ut på många olika sätt. Men en genomgående detalj är kläderna. Det är ofta samma kläder på alla halmstadbor, så man känner därför lätt igen dom när de kommer i flock. Oftast är dom klädda i opraktiska men moderiktiga kläder.
Detta är bara några få av flertalet fakta om Halmstadbon. Inom kort kommer vi få höra om några av flyttdjuren i Halmstad. Den dryga skåne-skvättan. Den snåla smålands-särlan, och den mindre omtyckta stockholms-göken.
Glad Kastanj!
Jag har här tänkt lyfta fram lite olika saker jag lärt mig om urinvånarna och deras seder i de kommande inläggen.
Jag tänker börja med en väldigt udda tradition som finns i Halmstad.
När Halmstadbor har spenderat en dag med någon typ av studier så slås halmstadbon av en okontrollerbar lust att ta sig ut på stan. Inget konstigt än? Nej det kommer här.
Man hoppar först in i bilen, tar sig till ett kastanjeträd och börjar plocka på sig kastanjer från marken. Dessa kastanjer ska gärna vara (jag citerar) "rena och fina". Man samlar famnen full och slänger sig in i bilen igen. För nu är det allvar.
Man tar sig till första bästa affär där man kan köpa tandpetare. Ja ni hörde rätt tandpetare.
Med tandpetare och kastanjer i högsta hugg så kör man sen hem till folk, knackar på och ger dom kastanjer och tandpetare.
"Glad kastanj på dig" säger man. "Ta en tandpetare, dom är färska". Och så njuter man lite av sällskapet och äter lite kakor och tårta innan man tar sig vidare med den så kallade "kastanje-knacken".
Ja gott folk, detta är bara en av flera udda saker som halmstadbor håller på med i sin lilla stad.
Hej då och och glad kastang på er allihop.
Skithelg
Idag träffade jag mor å far...pappa tittade på min tv, jag tittade på hans nya dator..vi blev båda avundsjuka...sen in till stan där mamma väntade...äta fika för tusentals kronor på ett fik...
diskussionerna var tråkiga...prat om folk som mår dåligt...den mår så dåligt, å den mår så dåligt...herregud så roliga samtalsämnen...
sen kort strapats in i centrum och sen bar det iväg till lägenheten igen..nu gör mamma sig redo och snart ska hon in till stan...å jag är chaufför...svårt att tro med tanke på att hon tidigare under dagen sagt: "jag tänkte gå in på systemet och köpa några cider, så kunde du ju få en marcus" ja herregud, alkoholen vet inga gränser idag...
Tack Kanin, tack Suzie...ni är snälla
See
I can't see where I'm going in this dark room of void...
Down below I hear creatures gnawing at me heels,
but I feel nothing...nothing of what I can't avoid...
Eyes in the dark, is all that reveals...
I'm not alone in here...
But there is no one there...
Stackars mig
Jag har försökt säga upp bekantskapen med någon...och har lyckats nu...jag blev ju jätteglad att jag blev av med människan...han var en dålig vän...men det är ändå synd om mig...för jag har inget att klaga på nu :(
Och den här människan som jag ville slippa umgås med...han hälsar på mig ibland! Det tycker jag är hyckleri, han gör det inte alltid...blir så ledsen när folk jag inte vill kännas vid inte känner vid mig men gör det ibland...stackars mig stackars mig...
Han beter sig annorlunda i olika situationer vilket ju är lustigt kan tyckas...jag menar alla människor är ju likadana hela tiden...
Hälsa på mig personligen när vi möts i dörren men när det är ett helt rum med folk så säger han bara "Hej" till alla och sen inget extra "hej" bara till mig...sånt hyckleri, stackars mig... han borde hälsa en extra gång på mig tycker jag...bara han inte tilltalar mig eller visar bekantskap med mig såklart...stackars mig...
I love you too much...
I was sent on my way, to face life.
Mommy said: " be a good boy, and find yourself a wife"
Now I'm here. Done bad I know, but I'd do it again if i could.
And I will never love again, never love like we would.
I doubt I'll ever marry, I've seen the dark side of love,
chained to a ring and a word.
Never before have I loved as I love you. And I never will again.
Hello luv, goodbye luv...My sweet lovely dove.
I love you, you don't love me.
Your words betray you, now I see...
