En tung dag.

Idag har jag inte haft det bra. Radion funkade inte på jobbet på morgonen. Efter en timme trodde jag att det hade gått tre timmar.
Jag har en finne på ryggen som är den värsta jag någonsin haft. Den gör ont när jag rör på mig.
Solen sken hela dagen....tills jag slutade på jobbet såklart.
Jag var tvungen att cykla på en cykel utan luft i däcken idag. Inte kul med backar då :(
Skit skit skit...
Iallafall, igår var det Peps. Från en skåning till en annan.
Björn Afzelius. Han var en mycket duktig låtskrivare enligt mig. Mycket fina låtar som "En kungens man", "Dockhemmet", "Sång till friheten", "Juanita" osv osv.
Att förlora tilltron till kärleken. Att dricka sig full. Att slänga sig i armarna på någon annan än den man älskar.
Jag skulle aldrig göra det. För själviskt att dricka sig full och jag är alldeles för "pryd" för att slänga mig på någon, speciellt inte om jag vet att jag vill ha någon annan.
Men med tanke på hur bra låten är och att jag haft en dålig dag:

"Du ville känna doften av ett fyllo mot din kropp. För att tvätta bort en helt annan arom.
Och du tänkte att om svinen, kan bli renade av lera. Så skulle du gå som en nyfödd därifrån."

En lång dag.

En lång dag likt många andra. 11 timmar och 15 minuter på jobbet. Sedan skulle man köra lite ved men det var ingen som hade lavat så det gick ju inte klämma in mer i luckan. Så istället gick jag ner och badade. Det var äckligt skönt i vattnet måste jag påpeka. Sjö äger hav, no doubt. Fiskarna slog också. Alltid lika trevligt.
När jag kom tillbaka till huset så hade såklart hunden öppnat grinden (ibland ÄR han smart) så fick leta upp honom.
Men iallafall. Det är tungt på jobbet. Ibland vill mitt ben inte riktigt göra som jag vill när jag kommit hem. Räknar med att det är trötthet och träningsvärk och inget annat (fingers crossed). Jag saknar saknar saknar och mår dåligt dåligt dåligt generellt sett, men här är jag. Vattnet skönt som sagt. Så dagen har varit lång. Men med senaste tiden att jämföra med så var den alldeles lagom.
Lagom, svenskt som det bara kan bli. Och vad är mer svenskt än just Peps Persson? En gravt neddrogad, skäggig och skånsk gubbe som hoppar runt i lustig mössa och glasögon.


Ett tidsfördriv.

Jag har skrivit många texter på papper och dylikt på sistonde. Har dock slängt de flesta tror jag. Ser ingen mening med att behålla dom längre.
Men behöver något att göra för att inte tyna bort. Så istället ska jag prova att lägga upp lite musik ibland, för den som är intresserad av min musiksmak. Det uppenbara hade varit att börja med Queen eller Freddie (god rest his soul) Mercury. Men så lätt ska det inte vara.
Jag försökte komma på var jag ska börja och så slog det mig. Självklart ska jag ju helt enkelt börja med IDAG. Vad är jag idag? Vad tänker jag idag? Finns det någon låt som passar? Någon känsla som förmedlas? Svar ja. Det gör det.
Ville då förmedla detta med något som jag tycker är mäktigt men ändå dystert. Talande och känslomässigt men som verkligen SKÄR in i hjärtat. Något med tryck i utan att vara tungt. Då slog det mig. En mycket fantastisk artist.
Det finns ingen med någon tillstymmelse till allmänbildning som inte vet att Irland har ett mycket starkt musikaliskt arv. Och deras folkmusik är enligt mig väldigt tilltalande. Irland har skapat många stora artister och bara för att nämna några få: Thin Lizzy, Sinead O'Connor, Van Morrison, U2 osv osv. Men den jag vill lyfta fram är i en egen klass för sig. Hon har gjort några av de mest oförglömliga musikstyckena i film jag kan komma på (Braveheart, Gladiator, Sagan om ringen). Själva artisten heter Eithne Patricia Ní Bhraonáin tidigare medlem i Clannad. Och är mer känd som Enya (kan också anses vara en grupp med medhörande Roma och Nicky Ryan (låtskrivare/poet resp. producent)). Mycket fakta och kanske väldigt lite om artisten. Men ni får skapa er en egen bild av musiken om ni inte redan har en. Jag kommer inte säga att jag "Älskar" hennes musik. Jag är sparsam med det ordet till när det verkligen gäller. Men jag gillar verkligen hennes musik. Lättigenkännlig egen stil och fantastiskt gripande. 
Om man vet med sig att man vill höra mer musik så kommentera gärna och säg vad ni tycker. Det kommer antagligen vara mindre fakta och mer "åsikter" i fortsättningen.

I Cried For You - Katie Melua


Slut

Jag tänker inte längre skriva några dikter eller texter här. Det var för min egen skull mycket....tömma ett hjärta, som knappt orkar slå, från dess bördor. Men jag har lovat någon att sluta med allt. Och det jag lovat kan jag inte bryta. Iallafall inte till denna personen. Förlåt att jag inte vill ge mig :(


Deny my destiny??

Weaker and weaker, by the day.
I got my heart in my hands and it's fading away.
I fell on my knees and offered it to the gods.
They didn't take it, just stood their and nod.
They turned their backs to me without even to say.
"We made a mistake, you weren't born the right way"
I hold my heart, and I hear it's beat....
Twice and twice again...until it stops...
Now it's dead at my feet...


Sommarkladd på ett papper 2011...

Kommer någon höra vår historia?
Kommer folket veta vår smärta?
Kärleken vi bar i våra hjärtan.
Kommer de minnas din gloria?

Eller kommer vi sakta försvinna ur tiden,
likt sommarregnet avdunstar mot het asfalt under bilen?
Brann vi för starkt? Var det för kort?
Har vi slösat vårt bränsle? Har vi brunnit bort?


Minnas/påminnas

"Jag vill inte bli påmind om dig,
det skär djupa sår i mig.
Jag släpper en tår över dig,
när något påminner mig.
Jag vill minnas dig,
det väcker en eld i mig.
Jag visar ett leende bara för dig,
när du finns i minnet hos mig."- Marcus Mattsson

Denna texten kom till mig när jag gick i solen idag, och tänkte på att någon sagt "jag blir bländad av två solar" till mig. Den ena var en gasjätte långt långt härifrån, och den andra...ja den var jag...en kort kort stund... att bli påmind fick mig att sakna, det smärtade. Att minnas fick mig att le...en kort kort stund...


Memory

I got this picture in my head,
an intense moment in my bed.
We hold eachother tightly,
whisper words so lightly
no one else can hear.

I got a memory of you and me.
But baby don't you understand?
Johnny said, "understand your man".
"Too much love will kill you" were words that Freddy said.
Both were romantics, amazing..and now they're dead.

I only wish we will never die,
I speak of the magic that is you and I.
You think I'm a "whiner" and also you think me weak...
I normally am..but with you, I am far from bleak.
I show my sorrow, my love and my pain.
I'm being honest from head to toe.
Yes. I AM that plain...

RSS 2.0