"Don't let fear dictate your actions."
I en dans, där du finner en väg.
Ingen har sagt, vad du tror att just de har belagt.
Ingen makt, där dom styr vad du gör.
Är du så rädd, att du sakta försvinner bort i din bädd?
Att bli sedd, för hur vacker du är?
Jag har gjort fel. Mot andra, jag vet, en del.
Aldrig mer än hel, du förstår det?
Glädjetår...
Jag har ett glas med whiskey i vänster hand.
Jag har lite svårt att sova.
Mina ben värker från åren jag aldrig burit,
slitna av de som var svåra.
Kanske finns det mer att hämta på någon annan plats?
Dit sommarn kommer före och efter vårar.
Visa mig något som jag kan börja le åt.
Kanske en flicka eller två.
Plockar du blommor från oändliga hav av gräs?
Jag vet nog vad du tänker på.
Om du sover hos mig inatt så kan du se,
jag väcker dig med ömhet och en glädjetår.
Allt igår var inget idag.
Men den lämnar inga löften än.
Den bara visar en annan känsla, än den du dragit på för din vän.
Sen om morgonen aldrig kommer. Då ska jag värma dig hos mig igen.
Jag kan lämna gårdagens mörka grå.
Jag kan finna ett fönster där solen står på.
Men jag kan aldrig be för gårdagen.
En efter en. Som dagarna kommer.
Dina ögon glöder. Med en vilja att fly till söder.
Morgonsolen kommer från öst. Bringar värme i mitt kalla bröst.
Jag har förlorat kärlek. Jag har tappat mod.
Mina ögon dränkte min syn med solens glans.
Jag antar jag, gav dig en för stor chans.
My fall..
Jag gråter när jag sover
När ögonen sluter sig..
Jag kan fly.
Till drömmar där, jag ler.
En liten stund.
Men inget mer...
Jag vaknar upp,
allt känns kallt.
Och mina kinder är,
täckta av salt.
Framför mig nu,
i en spegelbild,
kan jag se ögonen
röda då tårar jag spillt.
Vet du att jag gråter?
Det är såhär,
det är såhär det låter.
Så svag...
Den natt som sänker sig,
skänker ingen sömn till mig.
Den bär på allt,
som dränker mig.
Här ute, är det kallt.
Från dina läppar fanns,
alltid kärlek med romans.
Du lämnade,
en smak av sur balans.
Mina tårar, strömmade.
Hos mig finns inget kvar.
Bara minnen som jag stal.
Jag vet jag,
måste ha drömt mina kval.
Jag fanns aldrig. Så svag.
Lily made of clay...
I fed it love and water every day.
I tried to make it grow so tall.
Remember how I felt so small.
And now it seems the lily died.
It washed away itself the more I tried
It left me breathing heavy air.
I felt like it didn't care.
Now we all walk around,
dragging our feet upon the ground.
Was there a single drop of truth?
Is this how you spent your youth?
You told me I was grand,
but you drowned me in the sand.
Now I wish you'd explain,
my sweet lily made of clay.
