Snäll mot andra straffar sig...

Lite osammanhängande text kanske med konstiga stycken. Men det känns så här ibland. Allting känns rätt och man står så högt i kurs men det räcker inte för på något sätt så står man för högt.
Det måste väl ändå vara det mest frustrerande? Att vara SÅ bra. Vara SÅ gillad, att det blir FÖR mycket?
Man kanske skulle sluta vara trevlig? Seriös tanke som slagit mig....sorgligt men sant.


I stand on a mountain top
and I can see quite a lot
from here.
But still I don't really see,
what you really think of me,
my dear.

You say you like me.
Well...I like you to.
But you say you don't
want to start something new.
You keep saying I'm too good for you.
I'm getting tired of being too good of a friend.
It always stands in my way, in the end.

Good guys never get the girl.
We're too good friends too ever be heard....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0