merkuriusupplevelsen

Jag sitter och blir rastlös många gånger då jag kommit hem på sistonde...men jag saknar hemmet..det gör jag, men vem gör inte det? Idag när jag vaknade fick jag en sån otrolig lust att ta hunden och vandra iväg längs sjökanten som så många gånger förr...bort under träden som säkert är gröna och fina nu... bort till den gamla bron, förbi badstranden där bryggan antagligen ligger i...förbi fotbollsplanen som man har klippt så många gånger... in på den lilla stigen och bort till stugan där barnaminnena är som bäst...leka leka leka i sanden och i vattnet! hade varit skönt att ta båten, ro ut till någon lugn vik eller nåt, lägga sig ner där och sen bara låta vattnet gunga medans man ligger och filosoferar...skulle till och med kunna tänka mig att meta lite...är ju inte mycket för att fiska eftersom jag är för otålig samtidigt som jag är för lat om jag väl skulle få något...men meta kan funka, det kräver ingen direkt fokus, bara sitta och vara...något trevligt sällskap skulle väl funka visst...men inte en massa folk som inne i stan...bara ha det skönt och ta dagen som den kommer...det är sommar hemma det... Hade jag haft en bil och sluppit dom jävla busspriserna å tiderna så hade jag nog kunnat ta mig en sväng hem...men jag sparar det till mammas födelsedag tror jag...