lately

My life has found the perfect place, In a perfect time and a perfect space. A golden path if you will, a moment of serene embrace. And yet I'm plagued with guilt too such extent, that I feel nothing but selfcontempt. Some call me a charmer, and others a friend. All that I see is a thief and the means to an end.

tillbaka till ingenting

Jag vet inte om någon läst här förut eller ens brytt sig.
Men jag insåg idag att en del av mig behöver skriva och känna att det är öppet.
Terapi om man så vill.

Det finns folk som sårat mig. Andra har älskat mig. Vissa är de båda
Jag inser idag att min största fiende är jag själv. Jag kan inte glädjas åt mina egna erfarenheter och förmågor. Jag är starkt självkritisk och självhatande. Så till den grad att jag mår dåligt och vill alla andra väl då det nästan borde vara mer åt andra hållet.

Not the same

Still in a place,
where the trees begin to fade...all to late.
Summer, never came...
I'm sitting by the same old sea, tryin to survive...
But all my fate...it never got replaced.
So tell me now where has it been?
Going round and round?
To a place, where the trees are still the same.

Livets väg.

Följ mina spår, de har gått där du nu går.
Ingen väg kantas så av törnar och snår,
jag lovar dig du måste gå på tå.
Akta dig för de som har bråttom,
de kör ner dig i diket när du vänder dig om.
Nej, akta dig för dom. Kom kom kom.
Hon som har allt att göra men ingen tid,
se upp. Hon svänger tätt tätt bredvid.
Ingen hon ser förutom vägens strid.
Fara för han som ingen respekt kan ge.
Han kommer att driva dig till vansinne, se.
Låt honom tröttna och åka iväg, jag ber.
Dra dig undan den som utnyttjar din själ,
kroppen kan du laga men du måste må väl.
Den som aldrig bett om förlåtelse,
med sina ögon mot dina,
bör du undvika för alltid och låta försvinna.

Ain't it sad?

I love you tonight,
wish I'll still love you tomorrow.
But when the cold creeps in sometimes,
there are bitter tears that keep fallin.
If I gave you the night.
Would you explain why you caused me sorrow?
The best friend I ever had...
ain't it sad? Ain't it sad?

Bloody glory, bloody pride

Eaten from within of worry and useless sin.
I was stabbed by a deceitful twin.
Hell, there was no warning.
No appology or any such thing.
Nothing for forgetting and forgiving.
Sorry was never part of the story.
I hope you are satisfied with your bloodied glory.

Elden

Säg mig, var är elden?
Den som tänder.
Allt vi känner.

Har du, aldrig mött mig?
Nånsin sett mig?
Jag är elden.

places

I have a feeling and it feels like a thing that i've never felt before.
Such a thing, that give feelings I didn't know.
Beyond this thing lies a place where my feelings find space. Over logic and items of more then my own.

Frusna hjärtan ger ingen värme

Du tappar andan sakta när du kliver ett steg till.
Ovanför lyser gatulyktan, med ett nästintill förtrollande sken.
Framför dig svävar de sista andetagen dit de själva vill,
framtvingade i novembernattens kalla vind.
Ingen hör, ingen ser. För där du går finns ingen mer.
En gata borta från ljudet och livet, bortom centrumets glöd.
Ett sista andetag, ett sista litet steg mot din död.
Du famlar dig ner mot marken, till ett avgörande problem.
Ingen sa att det var såhär. Ingen varnade för kylan.
En jacka hade kanske hjälpt mot nattens svarta,
men vad kan värma ett fruset hjärta?

Lång paus

Det har varit en lång paus i skrivandet här.
Vet inte om det är medvetet eller undermedvetet om jag ska vara ärlig. Men nu skriver jag lite igen. Kanske kommer det mer, vem vet?
Påminner att saker jag skriver här är en blandning av mina egna och andras känslor, händelser, fiktion och dylikt. Så om man känner mig, läs inte in saker som kanske inte finns där. Det kan handla om lite vad som helst.

Här och nu

Jag ser du sover i min säng.
Jag längtar tills jag finner mig där igen.
Bara några få ord till.
Bara lite till.
Men du sover...det är hos dig jag vill...

Sleep silently until you wake

Silence has a new meaning when you're broken.
It doesn't seem to leave any room for words that are spoken.
When it creeps closer you pray it will die,
like the bad dreams I have where I wake up and cry.

Do you sleep at night? I can't see you how you could.
Feeling alright? Honey, it's a miracle if you would.
Maybe in a year or two, I'll start hating you.
But right now, I'm just hating what you do.


Ju mer dom kastar

Kasta inga sårade blickar åt mitt håll.
Jag kastar själv så det räcker till.
Måste viljan väga mindre än mig?
Jag tappar greppet av min egen otymplighet.
Mina axlar har blåsor och jag är nere på knä.
Ingen jordglob stöttar jag upp,
men jag försöker ändå bära din värld.
Kasta inga hårda ord åt mitt håll,
det finns ingen plats över för mer.


"Don't let fear dictate your actions."

Ta dig en chans, om du tror på en annan romans.
I en dans, där du finner en väg.
Ingen har sagt, vad du tror att just de har belagt.
Ingen makt, där dom styr vad du gör.
Är du så rädd, att du sakta försvinner bort i din bädd?
Att bli sedd, för hur vacker du är?
Jag har gjort fel. Mot andra, jag vet, en del.
Aldrig mer än hel, du förstår det?

Glädjetår...

Jag har ett glas med whiskey i vänster hand.
Jag har lite svårt att sova.
Mina ben värker från åren jag aldrig burit,
slitna av de som var svåra.
Kanske finns det mer att hämta på någon annan plats?
Dit sommarn kommer före och efter vårar.

Visa mig något som jag kan börja le åt.
Kanske en flicka eller två.
Plockar du blommor från oändliga hav av gräs?
Jag vet nog vad du tänker på.
Om du sover hos mig inatt så kan du se,
jag väcker dig med ömhet och en glädjetår.


RSS 2.0